måndag 4 februari 2008
Sjuk saknad
Hur kan man sakna någon så här mycket? Så mycket som någon kan sakna en annan människa, så mycket saknar jag dig. Och ändå mycket mer.
Helgen. Lika vacker och underbar som alla dagar med dig, Fredde. Det blev kalas för mormorn och igår så var vi på stranden i Åhus. (jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig)
Det skär i hjärtat när vi behöver lämna varandra. Det blir tomt och jag minst halva jag blir kvar hos dig. Min kropp, min själ, mitt hjärta vill gå åt det håll som du går.
Ta min hand, följ med mig. Vi ska gå åt samma håll.
Det är självklart. Någon har skrivit det bland stjärnorna. Kanske har vi gjort det själva. Det är i alla fall så det ska vara. Det känns överrallt. Jag älskar att det är så. Jag älskar all tid vi får med varandra. Jag älskar dig.
"The smile on your face lets me know that you need me
There's a truth in your eyes saying you'll never leave me
The touch of your hand says you'll catch me wherever I fall
You say it best when you say nothing at all"
Det jag behöver allra mest är att ha dig vid min sida.
Helgen. Lika vacker och underbar som alla dagar med dig, Fredde. Det blev kalas för mormorn och igår så var vi på stranden i Åhus. (jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig)
Det skär i hjärtat när vi behöver lämna varandra. Det blir tomt och jag minst halva jag blir kvar hos dig. Min kropp, min själ, mitt hjärta vill gå åt det håll som du går.
Ta min hand, följ med mig. Vi ska gå åt samma håll.
Det är självklart. Någon har skrivit det bland stjärnorna. Kanske har vi gjort det själva. Det är i alla fall så det ska vara. Det känns överrallt. Jag älskar att det är så. Jag älskar all tid vi får med varandra. Jag älskar dig.
"The smile on your face lets me know that you need me
There's a truth in your eyes saying you'll never leave me
The touch of your hand says you'll catch me wherever I fall
You say it best when you say nothing at all"
Det jag behöver allra mest är att ha dig vid min sida.
fredag 1 februari 2008
Växjö
Jag har varit i Växjö med Sabina idag. Mycket skoj.
Sabina hittade en superfin klänning. Perfekt för henne.
Själv så blev inte mina inköp så dyra. Jag har ju redan klänning. Perfekt för mig. Jag vill ha den nu. (Jag bara måste titta på den nu)
Det blev i alla fall en tröja och två par skor. Rea. Egentligt pris 1400. Jag gav lite mindre än 800. Bra, bra. Ett puder till Sandra också. Det får hon imorgon.
Imorgon blir det ingen sovmorgon. Då ska jag jobba. Det är bra när man får ett telefonsamtal och sen har man jobb. Om allt kunde gå så lätt. Efter jobbet så ska jag träffa Sandra.
Vid 21.00 åker jag till han som är viktigast i liv. Det bara måste ju nämnas att det är fem måndar imorgon. De har varit underbara. Fantastiska. Speciella. Jag vet att det kommer bli ännu fler vackra månder med dig, Fredde.
Sabina hittade en superfin klänning. Perfekt för henne.
Själv så blev inte mina inköp så dyra. Jag har ju redan klänning. Perfekt för mig. Jag vill ha den nu. (Jag bara måste titta på den nu)
Det blev i alla fall en tröja och två par skor. Rea. Egentligt pris 1400. Jag gav lite mindre än 800. Bra, bra. Ett puder till Sandra också. Det får hon imorgon.
Imorgon blir det ingen sovmorgon. Då ska jag jobba. Det är bra när man får ett telefonsamtal och sen har man jobb. Om allt kunde gå så lätt. Efter jobbet så ska jag träffa Sandra.
Vid 21.00 åker jag till han som är viktigast i liv. Det bara måste ju nämnas att det är fem måndar imorgon. De har varit underbara. Fantastiska. Speciella. Jag vet att det kommer bli ännu fler vackra månder med dig, Fredde.
Känn känslan
"Där kärleken finns,
där finns livet." Mahatma Gandhi
Känn känslan som den du älskar ger dig.
Jag gör det. Jag älskar den där känslan. Jag älskar dig.
"Helt galen, galen i dig
I ditt himmelska leende,
i ditt skratt
Helt galen, galen i dig
Ja att vara förälskad,
det måste kännas så här" Tomas Ledin
Jag kommer alltid vara galen i dig
alltid förälskad
alltid kär
alltid du (i mitt hjärta)
alltid vi
och de underbara känslor
som binder oss samman
där finns livet." Mahatma Gandhi
Känn känslan som den du älskar ger dig.
Jag gör det. Jag älskar den där känslan. Jag älskar dig.
"Helt galen, galen i dig
I ditt himmelska leende,
i ditt skratt
Helt galen, galen i dig
Ja att vara förälskad,
det måste kännas så här" Tomas Ledin
Jag kommer alltid vara galen i dig
alltid förälskad
alltid kär
alltid du (i mitt hjärta)
alltid vi
och de underbara känslor
som binder oss samman
torsdag 31 januari 2008
Förintelsens minnesdag
Idag är det den 30 januari 2007. Det innebär att det är 63 år sedan de sista judarna blev befriade från tyskarna.
Detta inlägget är för att hedra de som dog, men också till de som överlevde. Till de som nu vågar stå upp och föra sina levnadsöden vidare.
Idag har vi lyssnat på en kvinna som var med och upplevde de hemska som hände i Tyskland 1939-1945. Och ändå så började det säkert långt innan.
Hon berättade en väldigt rörande och djup berättelse om livet som jude under krigstiden. Tänk att som bara barnet tvingas skiljas från alla man älskar. Alla som betyder något. De ända man har kvar. Tänk att aldrig få träffa dem igen. Tänk att få leva nästa utan mat och vatten. Tänk att tvingas dela säng med tio andra personer, utan täcke. Tänk att få ligga i löss, kryp och andra skadedjup. Tänk att få fraktas som boskap. Tänk att bli sorterad som djur. Tänk att aldrig veta hur morgondagen blir. Tänk att förlora all tidsuppfattning, att inte kunna skilja på natt och dag. Tänk att vara hatad.
Tänk att vara hatad för det du tror på. För det du blivit uppväxt med. Din tro. Din religion.
Tänk att veta att du kanske inte lever imorgon.
Tänk rädslan och saknaden som skulle fylla dig varje dag.
Det är ofattbart.
Det är ett faktum att förintelsen har ägt rum. Det kan ingen ändra på. Det är inget påhitt. Det är sant. Låt ingen lura dig att tro något annat.
För mig är det ofattbart att en människa kan få ett helt folk att hata en folkgrupp så enormt mycket. Allt det hat som måste ha funnits i denna kropp. Det går inte en att föreställa sig det.
Ni som hört berättelser från judiska fångar i koncentrationsläger. Ta berättelserna till era hjärtan. De är sanna. De har blivit upplevda. Berätta för människor om det ni hört. Låt dessa hemska, men ändå fantastiska livsöde gå vidare. Det är fantastiskt att det finns människor som överlevde det förtryck och hat som de utsattes för.
Bär dem med er. Ha dem i ert hjärta.
Detta inlägget är för att hedra de som dog, men också till de som överlevde. Till de som nu vågar stå upp och föra sina levnadsöden vidare.
Idag har vi lyssnat på en kvinna som var med och upplevde de hemska som hände i Tyskland 1939-1945. Och ändå så började det säkert långt innan.
Hon berättade en väldigt rörande och djup berättelse om livet som jude under krigstiden. Tänk att som bara barnet tvingas skiljas från alla man älskar. Alla som betyder något. De ända man har kvar. Tänk att aldrig få träffa dem igen. Tänk att få leva nästa utan mat och vatten. Tänk att tvingas dela säng med tio andra personer, utan täcke. Tänk att få ligga i löss, kryp och andra skadedjup. Tänk att få fraktas som boskap. Tänk att bli sorterad som djur. Tänk att aldrig veta hur morgondagen blir. Tänk att förlora all tidsuppfattning, att inte kunna skilja på natt och dag. Tänk att vara hatad.
Tänk att vara hatad för det du tror på. För det du blivit uppväxt med. Din tro. Din religion.
Tänk att veta att du kanske inte lever imorgon.
Tänk rädslan och saknaden som skulle fylla dig varje dag.
Det är ofattbart.
Det är ett faktum att förintelsen har ägt rum. Det kan ingen ändra på. Det är inget påhitt. Det är sant. Låt ingen lura dig att tro något annat.
För mig är det ofattbart att en människa kan få ett helt folk att hata en folkgrupp så enormt mycket. Allt det hat som måste ha funnits i denna kropp. Det går inte en att föreställa sig det.
Ni som hört berättelser från judiska fångar i koncentrationsläger. Ta berättelserna till era hjärtan. De är sanna. De har blivit upplevda. Berätta för människor om det ni hört. Låt dessa hemska, men ändå fantastiska livsöde gå vidare. Det är fantastiskt att det finns människor som överlevde det förtryck och hat som de utsattes för.
Bär dem med er. Ha dem i ert hjärta.
onsdag 30 januari 2008
Det är fortfarande idag
och ibland hinner man med väldigt mycket på en dag.
Dagen började med studiebesök på IKEA. Detta märkliga företag som har sin mittpunkt i Älmhult. Det är faktiskt lite speciellt. Vi skulle i alla fall få information om arbetsmiljön där. Visst verkar det rätt bra, men kontorsjobbet intresserar mig inte. Det som gäller just nu är att plugga till gymnasielärare, svenska och ett ämne till. Matte eller bild är mest intressant. Det hade också varit kul att undervisa på BF. Jag måste ta reda på hur mina lärare blivit lärare.
Jag ringer och väcker Fredde strax innan tio. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig.
Dagen fortsatte med inriktning. Då jobbade jag med texten "Den panerade grytlappen". Hur kan man egenligen döpa en text till det? Vilket märkligt namn, men nu är det ju så att texten verkligen handlar om en grytlapp som blir en wienerschnitzel. Jag har kanske en fjärdedel kvar att göra nu. Efter den så är det bara folkrörelsen och ett prov kvar i den kursen. (Slutet närmar sig)
Lunch, ett samtal med Fredde och matte efter det. Jag fick tillbaka provet, och det blev i alla fall VG. Jag hade gjort en del slarvfel och en del hade jag inte fattat alls. Det jag kunde kunde jag bra i alla fall. Nya kapitelet verkar lätt. Skönt.
Svenska och religon. Jag gjorde inte speciellt mycket på svenska. Jag började skriva lite om "Honey", filmen som jag ska analysera.
Efter skolan så pratade jag med Fredde igen. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig.
Jag jobbat en del med "den panerade grytlappen" i eftermiddag också. Jag funderar fortfarande på hur man kan döpa en text till det?
Nu ska jag träna. Jag tror jag ska linda mina fötter, om jag hinner. Det hade kanske hjälpt lite.
Fredde. Du är det bästa som hänt mig. Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig.
Dagen började med studiebesök på IKEA. Detta märkliga företag som har sin mittpunkt i Älmhult. Det är faktiskt lite speciellt. Vi skulle i alla fall få information om arbetsmiljön där. Visst verkar det rätt bra, men kontorsjobbet intresserar mig inte. Det som gäller just nu är att plugga till gymnasielärare, svenska och ett ämne till. Matte eller bild är mest intressant. Det hade också varit kul att undervisa på BF. Jag måste ta reda på hur mina lärare blivit lärare.
Jag ringer och väcker Fredde strax innan tio. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig.
Dagen fortsatte med inriktning. Då jobbade jag med texten "Den panerade grytlappen". Hur kan man egenligen döpa en text till det? Vilket märkligt namn, men nu är det ju så att texten verkligen handlar om en grytlapp som blir en wienerschnitzel. Jag har kanske en fjärdedel kvar att göra nu. Efter den så är det bara folkrörelsen och ett prov kvar i den kursen. (Slutet närmar sig)
Lunch, ett samtal med Fredde och matte efter det. Jag fick tillbaka provet, och det blev i alla fall VG. Jag hade gjort en del slarvfel och en del hade jag inte fattat alls. Det jag kunde kunde jag bra i alla fall. Nya kapitelet verkar lätt. Skönt.
Svenska och religon. Jag gjorde inte speciellt mycket på svenska. Jag började skriva lite om "Honey", filmen som jag ska analysera.
Efter skolan så pratade jag med Fredde igen. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag älskar dig.
Jag jobbat en del med "den panerade grytlappen" i eftermiddag också. Jag funderar fortfarande på hur man kan döpa en text till det?
Nu ska jag träna. Jag tror jag ska linda mina fötter, om jag hinner. Det hade kanske hjälpt lite.
Fredde. Du är det bästa som hänt mig. Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig.
tisdag 29 januari 2008
Kärlek
Det är att ge och ta, och att dela med sig av sitt liv.
Det är att sakna så mycket, att jag inte kan tänka på annat än den jag älskar.
Det är att växa med dig, och tillsammans är vi störst.
Det handlar om att bygga upp ett liv vid varandars sidor.
Det är att längta, efter den närhet som du ger mig.
Det är att njuta och tacka för all tid som jag får med dig.
Det är att sakna så mycket, att jag inte kan tänka på annat än den jag älskar.
Det är att växa med dig, och tillsammans är vi störst.
Det handlar om att bygga upp ett liv vid varandars sidor.
Det är att längta, efter den närhet som du ger mig.
Det är att njuta och tacka för all tid som jag får med dig.
Det är den där underbara känslan som bygger bo i hjärtat, men flyger i hela kroppen.
Det är att aldrig vara ensam, för det är du som bygger bo i mitt hjärta.
Och hjärtat mitt, har jag alltid med mig.
måndag 28 januari 2008
Tiden
Helgen är över. Igen. Varför går tiden så fort när vi är tillsammans? Var tar den vägen? Vem bestämmer över tiden? (Vem får en timme att bli en minut när jag är med dig och en minut att bli en timme när vi är på varsin plats?)
"Det är typiskt att det finns tidtagare men ingen tidgivare" Hellmut Walters
Någon, snälla, ge mig mer tid med den jag älskar. Jag vill bara ha mer.
"Det är typiskt att det finns tidtagare men ingen tidgivare" Hellmut Walters
Någon, snälla, ge mig mer tid med den jag älskar. Jag vill bara ha mer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)