Gessle, here we come

Jag och min älskling ska åka på Per Gessle konserten i Köpenhamn. Gud vad roligt det ska bli. Jag ser verkligen fram emot det. Förvisso har vi inte ens köpt biljetter ännu, men det ska vi göra på måndag när de släpps. Det ska bli härligt att dela den kvällen med honom som betyder mest för mig.

Och nu är det snart mindre än 2 veckor till vi lämnar landet för att erövra alperna på skidor. Men innan dess ska vi hinna med ett kalas, jobba 2 dagar, åka till Åhus på internat, göra klart handdockan och roligast av allt åka ner till Lund och träffa Sandra.

Det är faktiskt så här, för vi lever just nu.

”Där man befinner sig nu, är värt att vara”

Skrivpuff - Utmaning 30

Det var länge sen hon åt soppa. Det är verkligen ett undantag hon gör, i ett försök att ge intryck av att hon kan. Idag har hon gett sig i kast med att göra blomkålssoppa. På receptet låter det faktiskt väldigt lätt. Det är bara att koka de vita buketterna i vatten och buljong och sen mixa och ha i grädde. Det bara måste var enkelt. Det hör inte till vardagen att hon ens lagar mat, men kände hon att det kunde vara en bra dag. Hon har gått hemma hela dagen, förutom en kvart när hon var i affären. Snart kommer anledningen till att hon satt på sig förklädet som hängt orört i två år, en födelsedagspresent. Stolt knöt hon det kring magen, rosetten där fram. Hon ska ha en man på besök. Det är första gången på flera år, hon har inte haft lust eller så är det bara så enkelt att den rätte inte funnits där. Idag har hon städat, fixat och donat för att hennes 32 kvadratkilometer ska se acceptabla ut. Ingen vrå har hon glömt, till och med kläderna i gardroben har hon vikt. Hon har duschat och fönat håret som nu faller i mjuka lockar kring ansiktet. Hon har satt lite röd färg på kinderna, men blev det enda. Och det börjar bli hög tid att börja, lägga blomkålen i grytan och ställa fram djupa skålar. Och när soppan kokar upp en sista gång, rycker hon till av dörrklockan gälla pling. Han är här. Spänt går hon mot dörren. Det pirrar i hennes mage och hon misstänker att hon börjar bli kär.

(Skriv en text som innehåller följande ord: soppa, misstänkt, glömma, undantag.)

Skrivpuff - Utmaning 29

Varning

Här kan solen falla ner

Linjen är tunn
och dimmig är din blick

Ett snedsteg blir
ett ändlöst trevande
i mörker

Korsar du gränsen
bidrar du till död

Varning varning varning

Solen faller ner

(Skriv sedan en kort scen om någon som bryter mot (eller bortser ifrån) varningstexten!)

Jag vill

Jag vill vila i din famn
att du håller om mig

Jag vill ha en kyss
en smekning mot läppar

Jag vill känna dig nära
bara du är här

Jag vill andas som dig
så att du stannar i mig

Jag vill skratta med dig
bara du och jag förstår

Jag vill hålla i din hand
en fingerfläta utan slut

Jag vill höra ditt hjärta slå
en rytm för oss två

Låt drömmen bli sann

Jag vill vila i din famn
att du håller om mig
låt din styrka bli min

Jag vill ha mitt huvud mot ditt bröst
att få höra ett hjärtas ljud
låt det slå för oss

Jag vill älskas utav dig
bara stanna i din närvaro
låt min dröm bli sann

Skrivpuff - Utmaning 28

Som man bäddar får man ligga, sägs det, men det passar inte för mig. Det är ologiskt. Jag ska ju inte sova, inte ens vila en stund. Vaken måste jag vara och det är långt till sängen, så jag säger bara ”jag får skylla mig själv”. Jag hade inte behövt säga ja. Jag hade kunna säga nej. Det låter så enkelt när coacherna talar om vad man borde. De brukar alltid säga gör vad du vill och du har rätt att säga nej när du vill. Men ingen har berättat för mig, hur man säger nej, när chefen ber en att stanna lite länge, för jag är ju så duktig. När hon tittar på och så blinkar hon med bedjande ögon. När hon ser på klockan och högen med papper verkar växa så fort hon ser på den. Jag kunde sagt nej, och då hade jag varit hemma nu. Ikväll skulle varit min kväll för mig själv, på något sätt inspirerat av det experterna brukar berätta om. Ensam tid, tid att vara, tid att njuta och tid för att känna. En kopp citronte, en bra bok och hett vatten i badkaret. Men nu sitter jag här, klockan slår snart halv nio och timmarna har försvunnit. Det blir ingen tid till det idag, bara drömmarna har jag kvar. Om hon bara hade frågat någon annan, för en gångs skull, så hade jag sluppit säga ja, för en gångs skull. Hon smickrar mig och jag får helt enkelt skylla mig själv.

(Som man bäddar får man ligga, sägs det. Hitta på en egen metafor som motsvarar ordspråket! Hur vill DU uttrycka att man får skylla sig själv? Bädda (ooops!) in ditt ordspråk i en kort scen.)

180 och resfeber

Jag har gått i 180 km/timme idag. Jag har varit helt uppjagad och stressad. Det känns som det är mycket att göra, men nu har jag hunnit med en del så nu vet jag knappt vad jag ska göra mer. Om en timme är det träning och innan dess ska jag försöka läsa lite om pedagogiskt drama.

Imorgon ska jag och Fredde göra cheesecake till hans mormors födelsedag. Mums.

Jag har försökt sy kläder till handdockan, men det blev inte precis som jag tänkt mig. Om jag hinner ska jag angripa de ikväll. Symaskinen är inte min bästa vän, så jag hoppas på nål och tråd.

Och så känner jag hur det flyger fjärilar i magen inför resan till Österrike. Snart är det bara två veckor kvar. Härligt. Det ska verkligen bli skönt att komma iväg. Susa ner för vita backar och dricka varm choklad. De är också väldigt bra på stoooora glassar i Österrike. Det passar mig väldigt bra. Det jag hört om hotellet låter också lovande. En av de bästa restaurangerna i dalen. Relaxavdelning har de också, mys mys. Jag hoppas på ett besök på glaciären också, det är magiskt.

Hotellet
http://www.pinzger.at/

Zillertal
http://www.zillertal.at/index.php?rubrik=3

"Det som förloras i eld, ska sökas i aska" Ordspråk från Holland

Bara en tanke.

Skrivpuff - Utmaning 27

(Skriv om någon som har anledning att skämmas.)

Han hade tappat bort henne. Mitt i marknadsvimlet hade hon försvunnit. Varför höll han inte hennes hand, precis som han lovat att göra. Nu är hon borta. Han skulle bara gå och köpa den där sockervadden, som hon bad om och lämnade henne ensam vid ståndet med hemgjorda smycken. Hon verkade så intresserad av dem, som om de nästan trollband henne. Och kön till kiosken var lång, och han glömde bort att vända sig om. Tänk om han bara hade gjort det, åtminstone en gång. Då hade han kanske upptäckt sin förlust några minuter tidigare. Då hade han inte ens haft något problem nu. Hon som är så liten, och människorna som är så många, stora och vem ska lägga märke till någon annan än sig själv. Hon kanske inte ens ville lämna smyckena, någon kanske har tagit henne. I panik irrar han nu runt för att finna den blonda flickan. Hennes hår är lika gult som halm och i solens så glittrar det som guld. Han frågar den äldre mannen som gör smycken i silver om han sett vilket håll hon gick åt, men han förstår inte och minnet verkar kort. Han skäms för sin slavighet och ångersten börjar komma krypande under hans bleka skin. Idag är vårens första dag och de skulle ju bara gå ut tillsammans, de två för att ha en strålande tid med varandra. Nu är båda ensamma och han har svikit sett löfte. Det är inte något han gör i vanliga fall och önskar att det som skett aldrig hänt. Av alla han frågar har ingen sett, en flicka i grön jacka och gråa shorts. Att han släppte en hand var det dummaste han gjort, för se vad som hänt honom nu. Men så ser han en blick som han känner igen, sin älskade syster på stor, rolig clowns axlar. Han är snabbt där och tar henne i sin famn. Han berättar att han skäms, att han ångrar sig så mycket och att han nu ska hålla henne hårt. Hon skrattar och beskriver att den roliga gubben i förstora skor gav henne glass.

Ska vi leka?

Jag glömde helt bort att säga att jag lärde mig 2 arkord på gitarr igår. Ojojoj. Vilken prestation. Vi spelade till slut Tom Dooley. Jag har spelat min första låt på gitarr, vad jag kommer ihåg i alla fall. (Kan ju hända att jag spelade något lätt under högstadiet, men om jag inte kommer ihåg fel så var jag mer intresserad av keyboarden då)

Idag har jag börjar göra en handdocka. Min ska bli ett lejon och det var faktiskt en smart teknik vi använd när vi gjorde huvudet. Man tar och gör huvudformen i lera och sen lägger man gips i ett par lager runt omkring. När gipset torkat skär man upp huvudet och tar helt enkelt ut leran. Sen är det bara att sätta ihop gips delarna med varandra igen, förslagsvis med lite till gips. Jag hann också med att måla huvudet i en fin gulnyans och fläta en svans. Någon dag i veckan ska jag sy kläder till det och sätta på lejonmanen.

Sen är det bara att gå in i leken och fantasins värld. Där är allt möjligt.

”Lek är glädjens redskap” Danskt ordspråk

Och älskling, jag saknar dig. Jag har dig i mina tankar. Du är alltid med mig.

Skrivpuff - Utmaning 26

(Skriv om person som lever på hoppet, trots allt.)

Hur kan allt gå fel? Hon vaknar med ett ryck. Fumlar med grusiga ögon efter mobilen, och får fram displayen. 09.06. Nej, nej. Mötet har redan börjat, hennes möte som kanske skulle vara avgörande för hennes ställning på jobbet. En chans i livet får man och hon försover sig. Hon slå in numret på mobilen samtidigt som hon drar på sig sin nyinköpta dress i en mjuk rosa ton. Hon måste ha kaffe, hon darrar av nervositet. Hon snurrar ut i köket och ber telefonisten att hälsa chefen att hon är där om fyrtiominuter. Burken är tom och tur är väl det för någon tid för kaffe finns egentligen inte. Hon kan springa in på det nyöppnade caféet under lägenheten på väg till bussen. Hon drar borsten genom hårt och hört ett knack. Där rök det skaftet också. Hon suckar djup och bestämmer sig för att gå. Snabba steg ner för trappan och i på caféet. Starkt kaffe, äntligen och öppnar oförsiktigt dörren. Det straffar sig. Hon spiller kaffe över kjolen när hon krockar med den unga killen i dörren. Hon ursäktar sig och han är snabb med att hämta servetter för att hjälpa henne. Klockan går och hon har inte tid att vänta, där kommer bussen. Bussen. Betala. Hon har glömt busskortet hemma, men några mynt finns i botten på väskan. Men fläckig kjol och oborstat hårt sätter hon sig på bussen. Tiden går snabbt. Minuterna springer och alla rödljus är röda. Det är väl därför man brukar kalla dem för rödljus, de visar rött alldeles för ofta. Så är hon framme och hon ska kliva av bussen. Benet viker sig under henne och hon känner marken försvinna. Händerna tar emot marken och smågrus skär in i handflatorna. Hur ska hon klara av det här mötet? Hon vill så mycket. Hon får hjälp av en kvinna att resa sig upp. Hon får en näsduk att hålla mot knäet som det gått hål på. Hon haltar mot ingången till jobbet och inser nu att hon glömt laptopen med presentationen hemma. Hon skrattar och tänker ”vilken tur att det är hoppet jag ska tala om, för så här kan det gå”.

Den där träningen

Idag var det väldigt motigt att ta cykeln till friskis, men tur att jag gjorde det. Jag vet ju att det alltid känns så skönt när man är färdig. Det bästa är verkligen de två minuterna av avkoppling i slutet. Då kan jag verkligen njuta. Då känner jag mig duktig.

Ibland gör Sandra mig förvirrad. Hur kan 0=-1 och hur vet man att linjer är parallella eller inte? Men i alla fall, om de inte är de så är det ju inte de och för mig är 0=0 och -1=-1. kommer det nog alltid vara, varför göra det krångligare än vad det är? Det är en himla tur att jag inte läser den matten hon läser. Det gör mig förvirrad. Jag hoppas vi kan träffas snart och det låter det ju som.

"En äkta vän bör hållas med båda händerna." Afrikanskt ordspråk

Skrivpuff - Utmaning 25

(Släpp allt du har för händerna och skriv. Nu! Vadsomhelst men NU!)

Det är iskallt ute. Den mörkt röda sjalen är hårt virad runt hennes hals och mössan ner dragen över pannan. Hon spänner axlarna i ett försök att värma sig, men det värker bara ännu mer i ryggen. Hon andas ut och ett moln av ånga dyker upp. Hon blåser ut en gång till i ett försök att få en ring att bildas, så där som rökare kan göra. Det har alltid imponerat på henne. Själv rökte hon aldrig och nu är hon rätt ensam. Det enda sällskapet är den tjocka katten som alltid ligger vid hennes sida om kvällen. På dagarna brukar de sitta tillsammans bakom fönstret, skyddade av glaset och se ut på vägen där bilar far förbi. Det är stressat, livet där ute, och vid halv åtta tiden varje morgon känner hon hur hetsen försöker ta sig in genom fönstret. Då brukar hon dra för de mossgröna gardinerna som för att slippa se. Hon minns den tid då det var hon som var där ute, springandes för att hinna med. Alla måsten, att vara perfekt och det var mat, hus, jobb och köer. En enda lång tävling, om att alltid komma först. Men nu slipper hon, hon har valt bort och gjort nya prioriteringar. Det är hon och katten. Just den här dagen ska hon bara gå en runda. Det är vinter och allt är vitt. Solen glittrar i snö och hon tvingas kisa av det skarpa skenet. Snö knarrar när hon tar sina steg. Hon tänker efter en stund och inser att ängens orörda mark ser så lockande ut. Hon springer snabbt. En snöängel är hennes mål.

Du

Du har hela världen i dina ögon och himmeln i ditt skratt

Hahaha

Revyn var en riktig höjdare. Det säger jag bara, en kväll fylld av skratt och härliga skämt. De lyckas verkligen få till det.

Min favorit är verkligen han med popcornen. Han är så jäkla rolig. För er som undrar så har han sin fusklapp på popcornpåsen.

Nu kommer jag inte ihåg några skämt, men vad gör det?

Missad tvätt

Jag tror att jag precis har krymt mitt första klädeplagg i tvätten. Det värsta är att det är mitt nyaste inköp och en av de klänningar jag faktiskt tyckte om. Typiskt, men jag tror jag överlever. (Jag som skulle haft den på mig ikväll)

Ett tips är att alltid kolla hur många grader något ska tvättas i. 30 grader bör inte läggas tillsammans med 40-tvätten.

"Den som lever utan galenskap är inte så klok som han tror." Francois de la Rochefoucauld

Skrivpuff - Utmaning 22

(Gestalta (dvs skriv målande istället för redovisande) en väntan som är så tråkig att det kryper i kroppen.)

Hur kan en längtan känns så hårt, när man är för långt bort för att vara nära? Det är precis som att det kryper i kroppen. Det börjar någonstans vid tårna och smyger sig sakta uppåt. Det krampar i benen som om någon vrider om musklerna hårt för att riktigt krossa dem. Fingrarna spretar åt alla håll. De spänner sig hårt och till slut har längtan satt sig i hela din kropp. Saknaden tar över din hjärna och tankarna kretsar hos den du saknar som höken cirkulerar över sitt byte. Det går inte att släppa taget, så det är lika bra att du håller kvar vid det enda som du kan vara säker på är verkligt. Tiden. Kroppen darrar av spänning och tristess. Din blick har fastnat på sekundvisaren i guld på den åldriga klockan och tickandet ekar i ditt huvud. Sekunderna känns som timmar och visarens färd är lång. Du har suttit så länge, stilla på pinnstolens kantiga sits. En domnande känsla tar grepp om din kropp. Dina ögonlock faller tungt ner. Det är sju timmar, fyrtiosju minuter och sexton sekunder sen han lämnade dig här. Hur kan han kännas så hårt, när han är för långt bort för att vara nära?

Älskande

Vi älskar lite till som bara kära kan
som bara vi älskande kan

Bild och idrott

Idag skulle alla i basgruppen lägga sig på ett stort papper, mitt på bordet. Så fick de andra i gruppen måla av konturerna på den som låg ner. När alla fem legat och blivit avmålade så var det dags att färglägga. Vår bild fick i nyanser mellan rött och blått. Inget fält skulle vara likt det andra, en riktig utmaning. Men vi lyckades. Resultatet blev fräckt.
Så har idrotten börjat igen. Jag som trodde att det var slut på att bära väskan med gympakläder till skolan. Så fel jag hade. Idag har vi gympat igen, även om det inte är jobbigt utan bara roligt. Det är fascinerande att se vilka små knep det finns och när jag tänker på det så är de små saker som verkligen kan göra skillnad.
Det är precis sånt här jag vill och har längtat efter att få lära mig. Dagen bara försvinner i rasande fart och det är tråkigt eftersom det vi gör är så roligt. Jag vill ju ha så mycket med mig som möjligt, så mycket kunskaper och idéer med till den verkliga undervisningen.
Imorgon är det dags för Nyårsrevyn. En klassiker. Enligt Sandra så kommer en hel det kända ansikten dyka upp och jag längtar efter att få se den tjocka mannen med hunden proppa i sig popcorn. Lasse M dansandes i svart trikå kommer nog också bli roligt, hur skulle det inte kunna vara det?

”Ett gott skratt förlänger livet”

Hur länge ska vi inte leva då? Vi kommer bli odödliga. Livet kommer bli evigt.

Skrivpuff - Utmaning 21

(Favoritplatsen i ditt (eller din huvudpersons) hem blir omdesignad av ett TV-team utan din vetskap. Skriv om reaktionen när det uppdagas.)

O min gud, vad har hänt? Vem har gjort så här mot mitt älskade hem? Tankarna far snabbt. Någon har måla alla väggarna svart. Svarta! Vem vill ha svarta väggar i sovrummet? Förvisso ska de vara mörkt på natten, men inte kolsvart på dagen. Jag vill inte ha så dystra väggar, och jag känner gråten komma krypandes. Några gardiner syns inte till och grannarna får full insyn till mitt mest privat rum. Det enda som skulle kunna dölja ytterst lite är det fem orkidéerna som ståtligt står i fönstret. Vem sjutton vill ha fem orkidéer i fönstret och vem ska ha tid att vattna och hindra dem från att vissna? Inte jag i alla fall, de måste ut igen. Nu. Jag menar det verkligen och med bestämda kliv mot fönstret tampar jag över sängen. Eller ja, det är inte mycket till säng heller. Någon idiot har lagt ut två luftmadrasser på golvet och inte ens bäddad ordentligt. Jag tar en kruka i var hand och vänder mig om. Och nu ser jag, böckerna, min bokhylla står inte där den alltid stått. Väggen är tom och faktiskt finns hyllan inte någonstans i rummet. Inte en enda bok så långt jag kan se. Jag vill ha mina böcker, min trygghet. Och ändå är kanske inte böckerna försvinnande det värsta. Det galnaste är att fem killar står och glor på mig. Alla håller i minst varsin kamera. De filmar mig, paniken växer och jag vill bara bort här ifrån. Någon har förstört min oas av lugn i livet.

Musik och drama

Så nu har vi börjat. Det var en väldigt rolig dag idag. Namnlekar, presentations övningar, röstträning och rörelser till musik. Du hör ju, det bara måste ju vara kul och faktiskt väldigt lärorikt. Och det gör faktiskt att det blir en mycket mer avslappnad stämning i klassen och jag vågar mycket mer. Dessutom ser jag verkligen fram emot att få göra sådana här övningar i skolan, i min klass. Kanske kan de bli möjligheter till det redan under VFU. Det skulle vara skoj. Det är verkligen intressant att känna hur jag efter ett tag inte bryr mig om vad andra tycker om det jag gör, att bara göra, att bara våga släppa taget. Det finns inga krav på prestation. Det är fritt. Musiken är fri. Rörelsen är fri. Bilden är fri. Ordet är fritt. Tanke är fri och känslan är fri. Livet är fritt och det som är fritt är också mitt.

Imorgon blir en ny dag med bild och idrott. Spännande.

Skrivpuff - Utmaning 20

(Skriv en kort text om favoritplatsen i ditt (eller din huvudpersons) hem.)

Det absolut bästa i mitt hem är mitt sovrum och speciellt när han jag älskar mest är där med mig. Det är kanske inget hotell rum, ni vet med prefekt vikta lakan, mjuka som sammet och fluffiga duntäcken. Nej, så är det inte här. Just nu är det bara ett billigt påslakan från IKEA, rutigt i olika röda färgskiftningar. Det köpte vi till och med på rea och täcket det döljer börjar bli gammalt. Kuddarna blir aldrig så luftiga och lätta som jag önskar, så som de brukar vara på hotell. Det kan jag sakna ibland. Gardroberna innehåller kläder från en lång tid tillbaka och det finns inga planer på att städa dem heller. Det gör egentligen inget heller, de är väldigt intetsägande där de står som två vita lådor. Om jag fick drömma så skulle jag ha nya tapeter, en fondvägg med böljande blommor i rosa nyanser och de väggarna andra skulle bli äppelblomsvita. Men jag får drömma vidare tills vi får ett hus, för det är onödigt att investera i lägenheten. Bokhyllan är instabil och det är med livet som insats man rör den. Om du vill se böckerna som speglar mitt liv, en salig blandning om allt från lyrik till skräck, så smek dem försiktigt. Det finns en sort för varje humör, så snälla var rädd om dem. Jag älskar att dra mitt slitna täcke upp till öronen, försöka fluffa till kudden som trots tusen försök ändå är lika platt och tända lampan med ett så skarp sken att den bländas när jag slår upp bokens första bläddrade blad. När min älskade har somnat bredvid mig och lampans starka ljus har tröttat ut mina ögon då släcker jag. Boken lägger jag på nattduksbordet där den får slåss om sin plats bland krämer, läppglans, näsdukar och ett några andra litterära verk.

Dag 1

Så har andra terminen börjat. Det var en dag full med olika lekar, presentationsövningar och så klart en massa ny information. Ett tjockt häfte om vad som kommer hända i vår.

Naturligtvis fick vi en massa nya direktiv om litteraruten och jag som redan hade beställt en massa, till och med en bok som vi inte alls skulle ha. Men som tur väl var så fick jag tag på lycknis och kunde makulera min beställning. Den hade inte skickats ännu. Så imorgon ska jag göra en ny beställning.

Vi kommer bland annat att få göra en handdocka, en trumma, lära oss spela gitarr och säkert en massa annat spännande.

Alltid en dag närmare mitt mål och jag tror jag kommer få det roligt på vägen dit.

Så tog det slut

Så tog AAU10L slut. Första kursen på lärarutbildningen. Det har faktiskt givande, men dagen idag kändes verkligen totalt meningslös. Det hade räckt att de la upp sammanställnigen på FC, så hade de räckt.

Jag hämtade ut min tenta också, full poäng på vetenskapen och 3,5 på källkritiken, vilket kändes lite och jag har känslan av att han missat att läsa sista sidan. Jag ska prata med honom på måndag, även om det egentligen inte spelar någon roll för enligt min räkning har jag ändå vg på tenta. Det känns så härligt.

Hittills, har ju inte fått alla resultat ännu, men så har faktiskt högskolan varit lättare än vad jag trott. Men det är klart, det är verkligen ett helt annat tänk än gymnasiet. Men för varje dag som går, så kommer jag ett steg närmre målet. Att bli lärare.

Och om jag tänker nu, så är det bara en gymnasietid kvar. 3 år. Det kommer gå snabbt. Jag vet inte var hösten tog vägen.

"Om du inte vet var du är på väg, kommer du att hamna någon annanstans." Lewis Carrol

Det bara är så här.

Ordlek

att skriva med rim
är som att klistra utan lim

att hitta rätt
är inte lätt

när tiden tar slut
skriker jag rakt ut

orden är svåra att nå
jag vill ju bara få

min poesi att glimma
måste den då rimma?

Sweetenhearten

Jag saknar så mycket just nu. Fast det är bara dig jag saknar.

Torsdag

Idag har vi sovit till 12. Slött, men väldigt härligt. Faktiskt. Och sen gjorde vi inte mycket innan Fredde gick till jobbet och Samira kom hit. Vi pratade en massa och sen blev det träningsdags för mig. Jag har gjort paj också. Matberedaren jag fick i julklapp fick komma fram för första gången och nu får den till och med plats i skåpet. Jag vet faktiskt inte om jag gillade pajen eller inte, fast samtidigt vet jag inte hur den skulle varit för att varit bättre.

"Man ska aldrig skämmas för att medge att man har gjort fel, för det betyder att säga att man är klokare idag än man var igår." Abraham Lincoln

Just det. För visst vill vi bli klokare för var dag som går. Det vill i alla fall jag, och på tal om det så har jag precis lagt 1700 kronor på ny kurslitteratur. Och då har jag inte ens köpt alla. De vill nog ruinera oss stackars studenter så att vi inte kan lägga pengar på andra roliga saker, utan bara sitta hemma och plugga. Hmm, eller ja, kanske inte. Dyrt som satan i alla fall och inte bra för ekonomin. Spara spara och spara blir viktigt nu. Vi måste ju ha pengar kvar till Zillertal.

Och böckerna jag har köpt kommer säkert vara väldigt givande och intressanta. Jag hoppas och tror att de är värda pengarna. Det är ju faktiskt det här jag vill göra just nu, läsa min inriktning för att bli lärare.

Om en önskan

en dans bland höga hus
där taken sänker sig
och fåglar flyr

balans på en kant
så skör och tunn
som gräsets strå

kom och ta min hand
så vågar jag
trippa lätt på tå

som ballerinor gör
med tyll i kjolen
och mod i blicken

vi faller ner på knä
för att i bönen
tro på krafter

och att få behålla
det vi önskat få
en gång för länge sen

när morgonen reser sig
är vi starkare
än förut

och en solglimt
kittlar din kind
och skrattet ekar

Vila

Nu har vi gjort klart det sista på AAU10L-kursen. Vi har till och mer ett par dagar till godo, och vi har ändå inte gjort ett slavigt eller dåligt arbete. Det känns faktiskt riktigt bra. Nu ska jag ge min själv ett par dagar av avkoppling och vila.

Bara njuta av att inte ha något speciellt att göra.

Nu får jag till och med ett par timmar med min käraste, innan det bli jobb för hans det och bad för min. Snart kommer han hem från sin körlektion. Längtar, längtar och längtar.

Snart, igen

bakom dina ögonlock
vet jag att det finns ett djup
jag skymtar det

i ditt leende

ibland kan jag drömma
om en dans med fingrar
över naken hud

och jag saknar sånt jag har
när jag är ifrån

för långt för att röra
för att känna
för att älska
och att bara var nära

men kärleken
får mig att stå ut
att vänta lite till

för du är ju snart
här
så där nära igen

Framtiden?

"Jag är intresserad av framtiden, därför att jag kommer att tillbringa resten av mitt liv där." Kettering

Visst, fast det som är framtid just nu, är kanske verklighet nu. Så hur vet vi vad som är framtid och vad som är nu? Och varför ska vi intressera oss för något som vi inte vet kommer komma eller vad som kommer ske? Det enda vi vet något om är det vi har just nu. Fast och andra sidan, om vi inte bryr oss kommer vi väl stå kvar där vi står just nu. Det som var vår framtid igår är vår verklighet idag, så passa på att njut, för du vet inte hur framtiden ser ut imorgon. Så gör dina val idag, så att du kan stå för dem imorgon när framtiden kommer.

Helg

Äntligen fredag, ljuvligt.

Ikväll blir det hockey i Malmö. Hoppas på vinst för Västerås, så att min älskling blir glad.

Livet flyter på just nu. Skolan känns rätt lugn, och vi börjar få bra koll på vårt arbete. Det är det enda som är kvar nu, vilket känns bra.

Jag vet att jag klarade den senaste tenta också. Skönt att veta ju, men jag vill ju veta exakt resultat. Jag får jaga det nästa vecka.

Den 19e börjar min nya kurs. Spännande.

Imorgon ska jag följa med Samria på en lägenhetsvisning. Det skulle vara roligt om hon flyttar hit. Jag hoppas den är fint.

Saknad

Ensamma stunder saknar jag ditt huvud mot mitt bröst

Hej då, 2008

Och välkommen hit, 2009!

Så tog 2008 slut och saker jag gjorde då som inte hänt innan är

• varit i Åre
• tagit studenten (för jag har tagit studenten, för jag har tagit student, fy fan vad jag är bra)
• varit på hockeymatch? eller var jag det redan 2007?
• varit i Berlin
• flyttat hemifrån
• börjat högskola och allt vad det innebär - första tentan är avklarad
• har min första julfirande med älskling och allt vad det innebär - pepparkaksbak och granar
• och nu kommer jag inte på fler saker men det här är kanske de största i alla fall

Och det nya året firades in i trevligt sällskap och förhoppningsvis uppskattad mat. Jag tyckte i alla fall om den.

Förätt
Toast med kräftröra och grönt piff

Huvudrätt
Vitlöks- och basilikamarinerad kyckligfile under smördegstäck
ungssteckta potatishalvor och krämig sås

Efterrätt
Vaniljpannacotta med bär och chokladnät

För mig en lyckad, roligt och trevlig kväll. Tack alla för det.

Nu önskar jag alla ett riktigt gott nytt 2009. Ett år fyllt av magi och under. Ett år då drömmar slår in och blir verklighet.