Om en önskan

en dans bland höga hus
där taken sänker sig
och fåglar flyr

balans på en kant
så skör och tunn
som gräsets strå

kom och ta min hand
så vågar jag
trippa lätt på tå

som ballerinor gör
med tyll i kjolen
och mod i blicken

vi faller ner på knä
för att i bönen
tro på krafter

och att få behålla
det vi önskat få
en gång för länge sen

när morgonen reser sig
är vi starkare
än förut

och en solglimt
kittlar din kind
och skrattet ekar