Måndagkväll

Sitter just nu och väntar på att maten ska bli klar. Bulgursallad med kyckling. Kall sås till det. Jag hoppas det smakar. Ska bjuda älsklings pappa på middag. De är just nu nere och lämnar vår döda fikus. Nu är det stor plats på balkongen. Vilken insyn grannarna får. Vi får ta en riktig funderar över vad vi ska ha för växter där. Det känns lite tomt just nu.

I helgen var det tredje kalaset för pappa. Nu får vi fritt, framför allt älskling som mam och pap säger. Det var roligt att träffa hela släkten igen, händer ju inte allt för ofta. När det händer, som i helgen, är det roligt. God mat som vanligt böjd mamma på. Lax och pannacotta. Mums.

Mc vägen dit och hem. Min rumpa somnar när vi åker så långt, men en bensträckare hjälper lite iallafall. Vi har köpt ett headset, och det funkade över förväntan. Jag fattar inte hur vi kunna varit utan, resan blir ju hur mycket roligare som helst om vi kan prata med varandra. Och vi slipper alla småtjats som vi hade för att ingen av oss hörde vad den andre sa. Skönt nu.

Annat som hänt är att Samira flyttat hit. Hon var precis här en runda, medan jag städade. Men en del snack hann vi med.

Imorgon är det examination i bild och musik. Vi har fått sången "Den cyklande elefanten" som vi ska ha som grund för ett tematiskt arbete. Jag ska imorgon göra rörelserna till låten.

Skrivpuff 128

Ett litet barn, blott knappt fyllda sju. Så oskuldsfullt, så utsatt för vuxenvärldens makt. Så oförstående för det vi kallar ironi. Förvirrade försök att förstå frökens hånfulla ord.

"Du kan ju verkligen klippa", förföljs av djupa suckar och himlande ögon. Bakom ryggen på barnet ler de vuxna i samförstånd. Hur svårt kan det vara?
"Du är ju verkligen konstig" missförstås och blir ett hårt slag i magen. Konstig vill ingen vara, ingen vill stå ensam framför sina kamrater. Ett retsamt ord, kan klassas som lögn, blir en sanning för den som missar en signal.
"Vad söt du är" sägs om den som satt tröjan bak och fram. Men kroppen vänder sig bort, i avsky och missnöje. Frågan hänger i luften. Varför lär du dig aldrig?

Blåa ögon som oförstående stirrar in i mörkt bruna, nästan svart fyllda med förakt. Det är en hålfull överlägsenhet som tittar tillbaka.

Hur ska den som liten är, förstå vad alla ord bär med, när kroppen talar tydligare än ord?

Ta med dig, i ditt minne. Att hur något sägs, är minst lika viktigt som vad.

(Skriv om dubbla budskap)

Skrivpuff 126

Jag längtar. En dag. Efter sommar och värme, efter att få njuta ett ögonblick. En himmel som är oändligt blå, utan slut försvinner den bort. Den dagen kommer. Jag väntar. Idag är den här. En känsla av sommar fastnar i min hud och doften sitter i mitt hår. Jag bär den med mig, hem till dig. Jag sträcker mina händer mot dig, fingerspetsar smeker din kind. Du smakar på sommaren, en bit av mig. Jag låter mina läppar vila mot din hals. Du smakar kärlek. Sött som vanilj och mjukt som honung. Du smeker min själ med dina ord. Som sommarbarn leker vi tafatt på ängen, tills vi trötta faller ner. I sommarvärmen rullar vi runt bland högt gräs. Det kittlar våra nakna kroppar. Du fångar min blick, håller den kvar. Vi bjuder varandra på smultron från tunna strån.

Du är ett med himmeln, för jag vet att du är himmeln för mig.

(En bild att skriva till)

Skrivpuff 125

Det kommer inifrån. Det börjar någonstans i magtrakten. Kittlar kroppens insida. Det kryper uppåt, i rasande fart. Det tar sig upp genom halsen, sprider sig ut i armar och ben. Allra längst ut i kroppen. Dina fingerspetsar och tår. Det är på bristningsgränsen. Det fyller din mun, ett leende drar över läpparna. Du spänner alla muskler för att få det att stanna. En tanke och ett snabbt andetag får allt att brista. Skrattet faller ur dig. Okontrollerat.

(Skriv om ett gapskratt)

Kaos

Ibland kan det vara
svårt

att förstå
att ta sig in i dig

(Berätta en gång till)

Vi krånglar till allt
slår knut på våra ben
och trasslar fast armar i täcket

Tanken fastnar i kuddens mjuka dun
Orden surrar
ett nattens ljus

Kaos

Men det är så
svårt

att leva utan dig
omöjligt

(Kom närmre)

Sekunder

Jag vill ha dig
i en lycklig

saga

utan slut

Kom hit så jag hör
ett hjärta

slå

tryggt för mig

Lek med dina fingrar
över mig

mjukt

långsamt och försiktigt

Du rör mig tyst
Du ler

sekunder

En saga
utan slut

Glöm

Du menar vad du säger
det finns en tro på ord
Du måste hålla det som sägs
tystnaden blir allt för stor

Du tappade ditt ord
lögnen hoppar fram så lätt
Du tystnade förskräckt
ingenting blir längre rätt

Ett litet ord kan räcka
det finns inga andra svar
Förlåt min vän
vi glömmer det som var

Hur gör du?

Du är alltid fel

Andra andas mer

Du är alltid sen
Andra andas länge

Du är alltid avig

Andra andas annorlunda

Full fart genom helgen

Vi började med att ta tåget hem till Älmhult. Ja, det är fortfarande hemma. Vi grillade grillspett och det var mumsigt. Efter ett tag åkte vill till Loshult, tradition, för att se elden där. Det var ju trots allt Valborg och vi firar in våren. Där fanns kära mormor och morfar och Olle också.

Fredagen blev en snabbis på IKEA. Vi hittade inget, men tankarna gick åt en matta till och så kollade vi växter till balkongen. Våra två vi har haft ville inte följa med oss längre, nu vissnar de där ute. Efter så solade vi i trädgården, det är skönt att kunna gå ut och in när man vill. Helt ostört. Vi fångade en humla åt pappa och stoppade in i hans humleholk för att den skulle fatta att den kunde bo där. Vi får se om han kommer tillbaka, eller fick han för hemska minnen. Vi plockade nässlor och gjorde nässelsoppa. Det är faktiskt gott.

Fredagens stora händelse var ändå att älskling och jag tog årets första dopp i sjö. Det var faktiskt inte så värst kallt, även om alla verkar tro det. Jag älskar när vi kan göra sådana saker tillsammans.

Lördagen var det fest och kalas. Pappa skulle firas av vännerna. Det började med kidnappning till Hagaparken där de bjöds på frisbeegolf. Sen blev det några timmar på golfbanan. Det var uppskattat. Kvällen fortsatte i fågelskådningens och golfens tecken. Det blev paketer, bland annat en Uggle-padde-gök och Krop och en Stringare. Han fick motta golfens tio budord av Moses. Tyvärr odlar mina föräldrar på Sinais berg.

Söndagen blev ett besök i Lund för att se Sandra dansa. Alla var verkligen duktiga och det var skoj att se. Det var länge sen jag var på dansuppvisning.

Nu är helgen slut.

Skrivpuff 123

Du är alltid avig

Andra andas annorlunda

(Skriv 5 favoritord på A och en berättelse där minst två av dem är med.)