Min kropp har aldrig varit där, men med mina tankar besöker jag ofta det här stället. Mina drömmars vingar tar mig med till en magisk värld. I min egna glänta är det jag som bestämmer, där slår mina drömmar in.
Om vintern är där snö som gnistrar som kristall. Varje dag är solen där och sprider ett mjuk sken över landskapet. Det gnistrar om nyfallen snö och jag gör snöänglar utan att frysa. Jag skakar på träden och snön faller mot min kropp. Jag dansar med älvor när kvällen kommer.
När våren kommer och knoppar brister betraktar jag rådjuren på avstånd i skymningen. De betar nöjd i skogskanten och jag somnar till vindens sus. På morgonen vandrar jag i daggtäckt gräs för att plocka alla vårens blommor i en stor bukett som aldrig vissnar. Fågelsången ekar bland skogens träd och jag ser fågelungar kasta sig ur sina bon med flygklara vingar. I bäcken med smältvatten från ett avlägset berg svalkar jag mina fötter.
Vid bäckens slut finns en sjö där jag simmar om sommaren. Då himmeln är blå och solen står högt bygger jag sandslott av gyllene korn. Där i sparar jag minnen från svunna tider. Ibland önskar jag mig ljumma sommarregn som renar min kropp. Det doftar sött av äppelblom. I gläntan med skugga från vita björkar njuter jag av nyplockade jordgubbar med grädde. Mina ögon ser en himmel som är skär och snart kommer sommarnatten igen.
När hösten kommer älskar jag att springa i nerfallna löv. De prasslar som bara höstlöv kan. I tusen nyanser av rött faller de tyst mot marken, för att avsluta ett år och förbereda för ett nytt. Här i min glänta av frid, av lugn och magi är allt som jag vill. I tankarna kan jag vara här när jag vill. Jag låter mig bäras av drömmens vingar.
(Skriv om en plats du aldrig varit på)
tisdag 14 april 2009
måndag 13 april 2009
Skrivpuff 103
Det mörkt bruna håret hänger ner i ögonen. En gång var det en snedlugg, men nu saknar den form. Luggen täcker de metalliskt lila glasögonen. Genom bågen kikar ett par nyfikna, pigga ögon ut. De är gråblå med gula stänk. De ler ofta, tillsammans med munnen. Idag finns det blå akrylfärg på kinden, efter att hon med en omedveten rörelse strukit bort en hårslinga från ansiktet. Hon har idag suttit på sitt golv i vardagsrummet och låtit fingrarna jobba. Hon har målat, med en känsla av Österlen. Det var länge sen sist och nu låter hon känslan rinna ut tillsammans med färgen. Hon brukar alltid säga, att känslan sitter i fingrarna Hon blundar och visar omålade ögonlock. Smink är inget som hör till vardagen. Runt halsen hänger hennes mest använda smycke. Ett halsband i vitt och gult guld. Det har hon fått av sin älskade. Varje morgon sätter hon de på sig som för att bära honom med sig. I öronen hänger guldhjärtan som också de är från han som betyder mest för henne. När hon funderar, grubblar över det som dyker upp i hennes tankehav, rynkar sig ögonbrynen. Hon ser sig själv i spegeln, drar håret bakåt och fäster det i en slarvig knut. Det är dags att gå ut. Solen skiner och hon har gammalt bröd vid dörrens som änderna ska få. Scarfsen, i lila och grönt är ny, och den får henne att le. Våren är här.
(Se dig själv i spegeln en stund. Skriv sedan ett självporträtt.)
(Se dig själv i spegeln en stund. Skriv sedan ett självporträtt.)
Påskhelgen
Konstrundan var väldigt rolig. Det är skoj att titta på konst. Det är inspirerande Det finns så mycket som är så tilltalande, som jag gärna skulle haft på väggen här hemma. Vi köpte ett par vykort som vi ska rama in och sätta på väggarna här hemma. Jonas Rooth gör fantastiska glasskulpturer. Håkan berg väldigt intressanta tavlor. Sen finns det en man i Kivik som göra bedårande träd, människor och ljuslyktor i någon metall. Hillfon hade mycket vackra tavlor. I Gunilla Manns tavlor hittar jag varje gång något nytt.
Vi fikade i Brösarpsbackar och lunch blev det på restaurang Röken i Simrishamn. Den är inget att rekommendera, faktiskt. De verkade inte ha koll på något där och ändå hade de inte många bord.
Lördagen började vi med att äta en god frukost. Påsk inspirerad med ägg. Efter det var de dags att angripa balkongen. Jag råkade slö sönder ett fat till en kruka när vi skulle planera om den, men vi fick i alla fall jord i två av krukorna. Lördag eftermiddag tillbringade vi hos älsklings pappa på middag. Väldigt god mat. Tåget förde oss senare till Älmhult, då vi var hos mamma och pappas vänner. Väldigt god mat då också. Söndagen började vi på IKEA. Vi fick med oss ny dörrmatta, vattenkaraff, andra mattor till balkongen, ett nytt fat, en kaktus, en spegel till badrummet, galgar, en gryta och några ramar. Efter IKEA-besöket åkte vi hem till mormor och morfar för att äta mat. Väldigt god mat hos dem också. Jag hittade två gamla spel. Memory och Löjliga Familjen som vi spelade. Minnen är roligt.
Vi fikade i Brösarpsbackar och lunch blev det på restaurang Röken i Simrishamn. Den är inget att rekommendera, faktiskt. De verkade inte ha koll på något där och ändå hade de inte många bord.
Lördagen började vi med att äta en god frukost. Påsk inspirerad med ägg. Efter det var de dags att angripa balkongen. Jag råkade slö sönder ett fat till en kruka när vi skulle planera om den, men vi fick i alla fall jord i två av krukorna. Lördag eftermiddag tillbringade vi hos älsklings pappa på middag. Väldigt god mat. Tåget förde oss senare till Älmhult, då vi var hos mamma och pappas vänner. Väldigt god mat då också. Söndagen började vi på IKEA. Vi fick med oss ny dörrmatta, vattenkaraff, andra mattor till balkongen, ett nytt fat, en kaktus, en spegel till badrummet, galgar, en gryta och några ramar. Efter IKEA-besöket åkte vi hem till mormor och morfar för att äta mat. Väldigt god mat hos dem också. Jag hittade två gamla spel. Memory och Löjliga Familjen som vi spelade. Minnen är roligt.
lördag 11 april 2009
Skrivpuff 101
Ägg är inte lätt
att få rätt
vitan ska kokas hård
Gulan kan vara lös
vi serverar ingen gös
Till påsk blir det fest
kom, bli vår gäst
(Skriv om ägg)
att få rätt
Det är dags att koka
du kan nu din plats boka
Ägget ska vara från vår gård
vitan ska kokas hård
Gulan kan vara lös
vi serverar ingen gös
Till påsk blir det fest
kom, bli vår gäst
(Skriv om ägg)
fredag 10 april 2009
Skrivpuff 100
Jag har räknat dagarna som gick. Ibland kan jag höra dig viska kärleksord mot min hals. Där, vid nyckelbenets slut, vilade du dina lätta kyssar. De stunder du höll mig fick jag vingar. Jag flög högre än någonsin förut. På väg mot himmelen, en vårdag släppte du taget. Du fyller mitt hjärta med lycka, lätt som luft. Det är känslan som håller mig kvar, som ger luften kraft att bära. Ibland längtar jag tillbaka, till tider då jag kunde gömma mig i din famn. Men nu flyger jag högt, fritt som fågeln. Under mig finns ett hav, en oändlig ocean.
(Hundrade utmaningen. Det måste förstås bli en 100-ordare! Alltså: skriv en berättelse på 100 ord!)
(Hundrade utmaningen. Det måste förstås bli en 100-ordare! Alltså: skriv en berättelse på 100 ord!)
onsdag 8 april 2009
Fiskarna
Idag gav vi bort våra akvariefiskar. Det kändes faktiskt väldigt ledsamt, även om akvariet börjat läcka. Det gick så snabbt. Plötsligt simmade de som de brukade och en kvart senare var det på väg mot ett nytt hem. Jag hoppas de får det bra. Kanske träffar de några andra fiskar som de kan bli vänner med.
tisdag 7 april 2009
Pappa 50 år
Idag fyller min pappa 50 år. Tänk att han har funnits så länge. I nästan 20 år har också jag funnits med honom.
Vi började dagen med fika hemma hos mig. Frallor med räkröra. Sen var eftermiddagen pappas, så då stod fågelskådning på menyn. Vi körde bilen till Karpalundsdammarna. Där letade vi efter en pungmes, men hittade istället en stiglitz. Vi körde sen längre söder ut tills vi kom till Vombsjön. Där blev de mer fågelskådning och även tårtkalsa. Gul prinsesstårta. vi möblerade om vid fågeltornet, satte bordet i lä och skrämde i väg två andra fågelskådare. Vi letade också efter en svarthuvad mås, men den verkade svår att upptäcka bland alla skrattmåsar.
Vid fem var vi ner i Malmö för bowling och specialinbjudna gäster. Det kom som en överraskning för pappa och han hade inte heller räknat med bowling. Vi åt god italiensk buffé med pannacotta som efterrätt. Ljuvligt.
Vi hann så klart också med att slå ner ett par käglor.
Jag hoppas att pappa hade en bra dag. Jag är glad över att det är just du, min pappa, är min pappa.
"Födelsedagen är dagen man firar dig som en gåva till resten av världen." Richard David Bach
Vi började dagen med fika hemma hos mig. Frallor med räkröra. Sen var eftermiddagen pappas, så då stod fågelskådning på menyn. Vi körde bilen till Karpalundsdammarna. Där letade vi efter en pungmes, men hittade istället en stiglitz. Vi körde sen längre söder ut tills vi kom till Vombsjön. Där blev de mer fågelskådning och även tårtkalsa. Gul prinsesstårta. vi möblerade om vid fågeltornet, satte bordet i lä och skrämde i väg två andra fågelskådare. Vi letade också efter en svarthuvad mås, men den verkade svår att upptäcka bland alla skrattmåsar.
Vid fem var vi ner i Malmö för bowling och specialinbjudna gäster. Det kom som en överraskning för pappa och han hade inte heller räknat med bowling. Vi åt god italiensk buffé med pannacotta som efterrätt. Ljuvligt.
Vi hann så klart också med att slå ner ett par käglor.
Jag hoppas att pappa hade en bra dag. Jag är glad över att det är just du, min pappa, är min pappa.
"Födelsedagen är dagen man firar dig som en gåva till resten av världen." Richard David Bach
Stockholm
Nu är vi hemma igen från två härliga dagar i Stockholm. Det var roligt. Lördagen åkte vi tidigt, stannade en bit efter Jönköping för fika i solen. Goda mackor och nypressad apelsinjuice. Mums. Sen kom vi upp till Solna och kunde checka in på hotellet direkt. Det var ju väldigt bra så kunde vi ägna resten av lördagen inne i stan. Vi gick i affärer. Älsk hittade nya skor, men jag köpte ingenting. Det var lite för mycket folk för att jag ska ha ro att leta. Sen skulle vi fika, men vi gick och gick för att leta efter ett ställe vid vattnet och i solen. Men det fanns inga. Till slut började vi gå i gamla stan och då fann vi ett fik där. Inför kvällen hade vi bokat bord på en indisk restaurang så vi började leta efter den trots att de var många timmar kvar. Vi letade dock bara tills vi ingå att de var rätt långt till den, så då blev det en vända in till stan igen. Då gick vi in på Åhlens och NK. Jag förstår inte hur folk har råd att handla där inne. Det är ju skrämmande dyrt. En jacka kostade 50 000 kr och den var inte ens i närheten av att vara fin. Hur tänker man om man lägger så mycket på ett klädesplagg? Vi tog tunnelbanan till Hornstull där restaurangen låg, eftersom att de slarvat bort vår bokning så att vi fick vänta en lång stund innan vi i alla fall fick ett bord. När maten väl kom, vilket inte tog lång tid, så var den väldigt god. Jag åt kycklingbitar i tre olika smaker. Sen åkte vi hem för att sova.
Sen kom söndagen. Matchdag. Allsvensk premiär AIK - Halmstad. Vi började med hotellfrukost. Det är alltid lika gott. Sen gick vi på Solnas köpcentrum en timme. Då hann jag med att köpa en rosa klänning på Gina.
Nu var de dags att ta sig till Råsunda och vi gjorde ett besök på AIK- shopen. Där köpte jag en halsduk. Min första. Klockan ett gjorde vi oss redo tillsammans med alla andra aikare att ta emot spelarbussen. Det var häftigt stämning Alla verkar väldigt glad.
Väl inne på arenan var stämningen lika god som innan. Och det är fascinerande hur alla kan sjunga tillsammans för att sen sluta samtidigt. Och tifot var en häftig känsla, att vara en del av det och hur alla samarbetar för att visa sin kärlek. Målet var riktiga lyckokänslor för alla. För er som tänkt som mig, att det är massa skit, stök och förstörelse i fotboll så finns det en annan sida. En sida som inte syns i media, men som engagera tusentals supportrar. Människor som brinner för sitt lag, sina färger, sin tro. Som stöttat och hjälper. Människor som gör det möjligt för sporten att leva vidare. Utan fans, inget lag. Det handlar faktiskt mycket om kärlek.
För ungefär två år sen hade jag svårt att se mig själv så här. På fotboll, att följa en match så intensivt, att engagera mig, att bry sig. Men nu är jag här och jag kan tänka mig att göra det igen.
AIK - störst, bäst och vackrast.
"Vi ser hur solen stiger över Råsunda
vi ser hur Hovets is e´ blank och klar
Och bönderna dom gapar utav fasa
och snutarna dom spejar och dom tar
Vi ser dom svarta tröjorna i AIK
vi vet att alla vägar bär oss rätt
Å vi e AIK
å alltid e´ vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng
Å vi e AIK
å alltid e´ vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng
Ibland så kan det blåsa kalla stormar
ibland kan himlen vara ganska grå
Men när det gäller laget som vi älskar
så skiner solen snart på oss ändå
Vi hört om stora tider som har svunnit
vi vet att snart så är det dags igen
Å vi e AIK
å alltid e vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng
Å vi e AIK
å alltid e vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng"
Sen kom söndagen. Matchdag. Allsvensk premiär AIK - Halmstad. Vi började med hotellfrukost. Det är alltid lika gott. Sen gick vi på Solnas köpcentrum en timme. Då hann jag med att köpa en rosa klänning på Gina.
Nu var de dags att ta sig till Råsunda och vi gjorde ett besök på AIK- shopen. Där köpte jag en halsduk. Min första. Klockan ett gjorde vi oss redo tillsammans med alla andra aikare att ta emot spelarbussen. Det var häftigt stämning Alla verkar väldigt glad.
Väl inne på arenan var stämningen lika god som innan. Och det är fascinerande hur alla kan sjunga tillsammans för att sen sluta samtidigt. Och tifot var en häftig känsla, att vara en del av det och hur alla samarbetar för att visa sin kärlek. Målet var riktiga lyckokänslor för alla. För er som tänkt som mig, att det är massa skit, stök och förstörelse i fotboll så finns det en annan sida. En sida som inte syns i media, men som engagera tusentals supportrar. Människor som brinner för sitt lag, sina färger, sin tro. Som stöttat och hjälper. Människor som gör det möjligt för sporten att leva vidare. Utan fans, inget lag. Det handlar faktiskt mycket om kärlek.
För ungefär två år sen hade jag svårt att se mig själv så här. På fotboll, att följa en match så intensivt, att engagera mig, att bry sig. Men nu är jag här och jag kan tänka mig att göra det igen.
AIK - störst, bäst och vackrast.
"Vi ser hur solen stiger över Råsunda
vi ser hur Hovets is e´ blank och klar
Och bönderna dom gapar utav fasa
och snutarna dom spejar och dom tar
Vi ser dom svarta tröjorna i AIK
vi vet att alla vägar bär oss rätt
Å vi e AIK
å alltid e´ vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng
Å vi e AIK
å alltid e´ vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng
Ibland så kan det blåsa kalla stormar
ibland kan himlen vara ganska grå
Men när det gäller laget som vi älskar
så skiner solen snart på oss ändå
Vi hört om stora tider som har svunnit
vi vet att snart så är det dags igen
Å vi e AIK
å alltid e vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng
Å vi e AIK
å alltid e vi med er
och alltid ska vi se er ta poäng"
fredag 3 april 2009
Skrivpuff 93
Min första tanke var tåget. Snabbt far de över rälsen, ett evigt dunkande ljud. Sen tänkte jag på bilar som gasar på, som stressar och kör om för att hinna först. Till vad? Kanske en middag med familjen efter en slitsam vecka, kanske på väg mot en redan avgången buss eller kanske hem till tystnaden och ett glas vin. En tävling som ingen vinner, där alla är förlorare. Ingen ser den som går i mål och ingen vet vem de tävlar mot. Alla andra? Sig själva? Någon högre makt? Ett hårt tryck och bilen rycker fram med våldsam kraft. Alla har bråttom att hinna med, allt det där man borde. Att klippa gräsmattan, skjutsa barnen och stycka tvätt. Handla mat, bjuda in vänner på fika och göra om verandan. Klippa sig, göra karriär och följa de senaste serierna. Läsa böcker, diska och någonstans bland allt ska man hinna med att vara sig själv. Att njuta av livet. Det stressar dem. Att hinna med, att få tid. Så då tänker jag, kanske det enda som egentligen går alldeles för fort är tiden?
(Skriv om något som går alldeles för fort)
(Skriv om något som går alldeles för fort)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)