Alla i klassen och en del till är i mitt hus, som dock ligger vid ett lager och inte ser riktigt likadant ut. Vi leker en ordlek med Mario, sen så har alla gått. Olof och en kompis till honom kollar på tv och skrämmer livet ur mig eftersom jag inte vet att de är där. Det knackar på dörren, precis som det brukar göra när Olofs kompisar kommer. Ingen kommer in och jag får öppna. Där ute står två, de ser precis ut som två från historialektioerna. De svara inte när jag frågar vad de vill, utan kollar med på låset. Jag lyckas stänga dörren, och låsa den. Olof och kompisen ska kolla de andra dörrarna, men de för det inte. Jag får göra det själv, och ingen verkar förstå hur allvarligt jag tycker det är. Sen är vi på Ikea, eller någon annan affär.
...
När jag tittar ut från huset ser jag min hund utan för staketet i trädgården, fast han är egentligen inne. Jag släpper in den hunden, och då kommer det en till.
...
Jag tittar ut genom fönstret och ser att någon varit inne på lagret. Jag vågar inte säga det till någon eftersom ingen har trott på mig innan.
...
Någonstans här vaknar jag med en orolig känsla i magen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar