onsdag 4 november 2009

Nu tar jag kväll

Det blev sent. Det var regnigt och riktigt ruggigt ute. Jag har frysigt hela dagen. På skolan var det iskallt och när vi var ute på rasten isade det verkligen in i vartenda ben. Gympan gjorde mig varm igen, det var precis vad jag behövde för att få igång kroppen. En lång runda på Maxi blev det också. Det var inte lätt att cykla hem med 3 kassar plus ryggsäcken i blåsten och regnet. Men hem kom jag och nu har jag fixat det sista inför imorgon.

När jag var på väg hem tänkte jag att nu ska jag göra en kopp grönt citronte, äta fil med müsli på och en macka med leverpastej. Men eftersom klockan blivit så mycket så har jag ändrat mig och tänker vänta tills min älskling kommer hem så kan vi äta tillsammans istället. Det är ju tusen gånger mysigare. Nu ska jag istället krypa ner under täcket jag la i soffan igår kväll och försöka sova till något trevligt program.

Jag hatar de här dagarna när vi knappt ses. Jag går upp tidigt och då sover kärleken. När jag väl kommer hem så har han redan hunnit sticka till jobbet vilket betyder att vi inte ses förens halv 12 igen. Då är jag så trött och behöver sova för att jag ska gå upp tidigt igen. Det blir det inte mycket tid till att umgås. Det som betyder något är att vi trots allt vet att vi har varandra, att kärleken är stark och överlever allt. Att få somna bredvid honom är bland det bästa jag vet.

1 kommentar:

Anna sa...

Känner igen den där känslan ... av hur tråkigt det är att knappt hinna ses. Visserligen jobbar min älskling inte så sent som din, men ändå ... Det är trevligt att få lite mer tid tillsammans än den då man sover ... hur mysigt det än är att sova bredvid den man älskar. Känner precis som du - att få somna bredvid honom är bland det bästa som finns :)