tisdag 30 juni 2009

Skrivpuff 181

Han är inte farlig, sa mannen och tog i med alla krafter för att hålla in besten som drog i kopplet. Bara väldigt social, försäkrade han och djuret morrade. Jag hoppades att den inte hade fått korn på vad jag hade i väskan. Det vore inte bra, inte bra alls.

Jag visste att han ljög. Här där jag är nu kan man inte lite på någon. Jag vet det, runt mig ser jag bara mörker. Och jag är rädd. För jag vet att jag inte kan lura någon här heller. I min väska bär jag skuld och skam, de onda jag skapat och sånt jag aldrig gjort. Den är tung och varje dag har gjort den tyngre.

Utanför helvetes port står jag ensam med mina livsval. Här ska jag dömas, min framtid ska bestämmas. Djävulen borrar sina ögon i mig, synar mig och skrämmer mig. Hunden får tag i väska och sliter varje minne mitt itu. Jag tror jag får stanna här ett tag.

(Fortsätt på början.)

2 kommentarer:

marmoria sa...

Dovt fantasieggande. Inte illa!

Drumalex sa...

Hu då. Vad är det du går runt och bär på,din stackare? Ödesmättat så det förslår.