måndag 26 oktober 2009

Skrivpuff 299

Jag såg dig
men det är länge sen nu
det var en tid
då dagarna vara långa
och allt vi vill kunde ske
och inga problem var större
än vad vi klarade av

Det fanns ingen
som var så klok
ingen som alltid visste allt
och du var den jag frågade
när jag behövde hjälp
och det var du som sa
att jag är underbar

Jag minns att vi lekte
och du lovade
att alltid vara min vän
jag vet du gjorde allt för mig
och alla glassar delade jag med dig
och tusen hemligheter hade vi
och vi byggde slott av drömmar

Vår värld var god
och vi var prinsessor
med glittrande ögon
och ingen kunde skilja oss åt
och det var du som följde
mig till skolan första dagen
och önskade mig allt gott

Jag har inte glömt
bara tappat allt jag hade
förlorat barnatron
som magin kan se
och jag saknar dig
du som alltid fanns
när jag behövde dig

(Skriv om en låtsaskompis)

2 kommentarer:

Pia sa...

En vacker dikt, bra rytm.

Drumalex sa...

Vackert och lite sorgligt. Vi vuxna borde behålla vårt barnasinne och inte alltid försöka vara så förbaskat kloka och förnuftiga.